Under 1960-talet bröt en ny tid in, förändringens och radikalismens vind blåste över allt och alla, nu var det moderna tider och tabun skulle brytas. Christer Kihlman gav ut romanen Se upp salige! där han en gång för alla gjorde upp med borgerligheten, luciatraditionen och småstadslivet i det fiktiva Lexå. Boken väckte skandal. Andra författare höll på med liknande uppror: Marianne Alopaeus Mörkrets kärna har ofta setts som den perfekta 60-talsromanen, liksom Kihlman, gör Alopaeus uppror mot borgerligheten som i hennes fall också inbegriper en medveten udd mot patriarkatet. Tuva Korsström har både utblick och insikt i det som hänt i den finlandssvenska litteraturen från 1960-talet framåt, och har själv varit med om att introducera författarskap och tidsfenomen som den finlandssvenska roman-boomen med namn som Kjell Westö, Monika Fagerholm och Pirkko Lindberg. I Från Lexå till Glitterscenen har Tuva Korsström strövat i det litterära landskapet från 1960-talet till 2010-talet. Ambitionen är att hela tiden behålla det personliga greppet, se samband och göra nya kopplingar. Märta och Henrik Tikkanen har båda skrivit om kärlek men på väldigt olika sätt och ofta i dialog med varandra. En del viktiga äldre författarskap som Solveig von Schoultz, Ulla Olins, Bo Carpelans, Jörn Donners och Lars Huldens följs upp och ges delvis nya tolkningar. Här ryms också litterära grupper som flummarna kring tidskriften Fågel Fenix och 1970-talets feministiska kvinnolitteraturen. Av särskilt intresse är kapitlen som behandlar nyskriven litteratur med författarnamn som Kjell Westö, Ulla-Lena Lundberg, Monika Fagerholm, Robert Åsbacka, Emma Juslin och Sanna Tahvanainen för att bara nämna några. Korsström skriver sakkunnigt, engagerat och populärt. Här finns inspiration till nya läsupplevelser men också till att läsa om böcker som man kanske glömt bort. Boken kommer att vara till stor nytta för alla som behöver information om finlandssvenska författarskap under senare delen av 1900-talet och 2000-talets första decennium. Här ryms också kulturdebatt och redogörelse för hur den finlandssvenska litteraturen togs emot i Sverige.
Under 1960-talet bröt en ny tid in, förändringens och radikalismens vind blåste över allt och alla, nu var det moderna tider och tabun skulle brytas. Christer Kihlman gav ut romanen Se upp salige! där han en gång för alla gjorde upp med borgerligheten, luciatraditionen och småstadslivet i det fiktiva Lexå. Boken väckte skandal. Andra författare höll på med liknande uppror: Marianne Alopaeus Mörkrets kärna har ofta setts som den perfekta 60-talsromanen, liksom Kihlman, gör Alopaeus uppror mot borgerligheten som i hennes fall också inbegriper en medveten udd mot patriarkatet. Tuva Korsström har både utblick och insikt i det som hänt i den finlandssvenska litteraturen från 1960-talet framåt, och har själv varit med om att introducera författarskap och tidsfenomen som den finlandssvenska roman-boomen med namn som Kjell Westö, Monika Fagerholm och Pirkko Lindberg. I Från Lexå till Glitterscenen har Tuva Korsström strövat i det litterära landskapet från 1960-talet till 2010-talet. Ambitionen är att hela tiden behålla det personliga greppet, se samband och göra nya kopplingar. Märta och Henrik Tikkanen har båda skrivit om kärlek men på väldigt olika sätt och ofta i dialog med varandra. En del viktiga äldre författarskap som Solveig von Schoultz, Ulla Olins, Bo Carpelans, Jörn Donners och Lars Huldens följs upp och ges delvis nya tolkningar. Här ryms också litterära grupper som flummarna kring tidskriften Fågel Fenix och 1970-talets feministiska kvinnolitteraturen. Av särskilt intresse är kapitlen som behandlar nyskriven litteratur med författarnamn som Kjell Westö, Ulla-Lena Lundberg, Monika Fagerholm, Robert Åsbacka, Emma Juslin och Sanna Tahvanainen för att bara nämna några. Korsström skriver sakkunnigt, engagerat och populärt. Här finns inspiration till nya läsupplevelser men också till att läsa om böcker som man kanske glömt bort. Boken kommer att vara till stor nytta för alla som behöver information om finlandssvenska författarskap under senare delen av 1900-talet och 2000-talets första decennium. Här ryms också kulturdebatt och redogörelse för hur den finlandssvenska litteraturen togs emot i Sverige.
